Den tiden på året igen – strategier

Med det nya året börjar inte bara den nya terminen. Man går också in i ansökningssäsongen, där prover ska produceras och skickas in till diverse skolor.

Förra året gjorde jag en one-shot. Jag visste att jag bara ville gå på Nyckelviksskolan. Jag hade inte hittat någon skola eller linje som jag var sugen på överhuvudtaget förutom den. Så jag la ner tre månader på en uppsättning prover och sökte bara en utbildning. Och, som tur var, kom jag in.

I år känner jag mig ungefär lika säker på att det är på Stenebyskolan jag vill gå. Jag vet inte exakt vilken linje, men man behöver i vilket fall bara lämna ett prov för alla textillinjer så det kan bli ett senare problem. I höstas var jag också väldigt inne på att söka textilt på Nyckelviken, men idag lockar det mig inte alls lika mycket. Ja, skolan är fantastisk och utbildningen likaså. Men den är lite för konstnärlig för min smak, och lite för smal (man läser bara tryck och vävning, samt teckning/målning & skulptur). Dessutom är det miljöombytet som lockar på Steneby.
Innan tänkte jag söka till kvällsskolan på Beckmans, och tänkte mig det som en back-up om jag inte kommer in på mitt förstahandsval. Jag kan plugga någonting, utan att ta CSN, jobba och spara pengar. Men skolan kostar 30 000, så hur mycket pengar jag skulle spara vet jag inte. Dessutom har jag sådan avsmak från Beckmans och har inte alls lust att gå där. Kanske gör jag ändå proverna som övning… Och se om jag kommer någonvart med dem.

Det som känns osäkert är väl egentligen inte var jag vill plugga. Det vet jag. Jag borde egentligen kunna söka enbart en skola i höst också, och om jag inte kommer in får jag vänta ett år. Det som känns osäkert är väl vad som händer om jag inte kommer in. Just nu har jag ett sånt bra flow, eller vad man kallar det. Har pluggat två år (snart), kommit in i det här med skola, vet vad jag vill, vill fortsätta rida på min våg. Ett år utan skola betyder ett år med tvivel på mig själv, utan plan, utan stöd med min utveckling. Ett år till på mitt jobb, som jag sett fram emot att säga upp mig från. Ett år med distraktioner, måsten och borden som tar tid från det jag verkligen vill göra.

Vilket betyder att min one-shot till Steneby måste bli så fruktansvärt mycket mer fantastisk för att förhindra att det sker.

Annonser
Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s