De ondsinta feministerna

Kom över det här blogginlägget från Skepchick idag, och fick hindra mig själv för att inte slänga datorn i golvet.

Det handlar alltså om videon på fyraårige Riley, som pratar om hur rosa bara är för tjejer och var är det så, versus ett slags svar som författats av skeptikern Ben Radford där han menar att Riley har helt fel eftersom:

Girls don’t have to buy princesses, and boys don’t have to buy superheroes. Girls don’t have to buy pink things, and boys don’t have to buy toys that are blue, or any other color. Stores are happy to sell items of whatever color to boy and girls; the only color they care about, especially during these lean economic times, is green. Furthermore, boys and girls don’t buy their own toys and clothes—their parents do. Parents, not kids or marketers, decide what toys to buy their kids.

/…/

It’s easy to see why adorable little Riley is an Internet sensation, but there’s no need to invoke a sexist marketing conspiracy; no one is trying to “trick” or force girls into buying (or preferring) pink items.

Det är också helt fel att diskutera att flickor gillar rosa, för så är det tydligen inte alls:

I think a more interesting and productive discussion would be to ask Riley, “What makes you think that you can’t or shouldn’t buy a superhero, or a non-pink toy?” Where did she get that idea in the first place? It’s bizarre. She’s free to pick up a princess or a superhero, a pink toy or a blue one… It’s not like anyone cares.

Den här föreställningen är en som man, tyvärr, stöter på alldeles för ofta. Närmligen föreställningen om att vi lever i ett helt fritt samhälle och alla kan göra som de vill, samhället råkar bara se ut som det gör för att alla vill det. ”Pink is also the most popular color for girls’ items for the same reason that white is the most popular color for new cars: that’s what most people prefer. ” eller med andra ord: rosa är den populäraste färgen eftersom den är populär.
Samma kategori människor brukar också ondgöra sig över feminister och hur sexistiska vi är, eftersom vi ”hittar på” att saker och ting är könsbundna och att det finns stereotypa beteenden för de olika könen. Ungefär som att dessa strukturer inte fanns innan vi feminister uppfann dem.

Samma attityd möts jag alltför ofta av när jag försöker diskutera med folk som inte är feminister, att det är vi som är sexister eftersom det är vi som går runt och säger att män är si och män är så. Jag kan verkligen förstå problemet, jag har själv haft den synen. När jag var yngre uppfattade jag det ofta som att feminister körde ner sina uppfattningar om hur kvinnor är i min hals, tills jag själv började hata kvinnor, men det är inte sant. Visst, feminister är duktiga på att lyfta fram ojämställdhet, och hur synen på vad som är kvinnlig/manligt i samhället, och ibland håller jag med om att det går överstyr och leder till fel fokus. Men det är inte feministerna som hittat på det. Vi för ju bara vidare och informerar om det som samhället redan säger och gör. Mitt dåvarande kvinnohat kom inte från feminsterna, det kom från den bild av kvinnor jag fick från samhället i stort.

Problemet är att man ser feminsterna som uppfinnare istäället för budbärare. Visst, det är superbekvämt att vara omedveten om strukturer och tänka att alla är fria. Det är jobbigt att inse att samhället är orättvist och att man själv formats av sitt kön och antingen haft det bättre eller sämre på grund av det. Och det är lätt att skylla på feminister, som bara vill göra allt jobbigt och spräcka den trygga bubblan man dittills levt i. Men feminister är som sagt bara budbärare. Vi gör inte samhället ojämställt, däremot berättar vi att det är det. Det tjänar liksom ingenting till att förneka det och låtsas att allt är som det borde vara.

Ju fortare man inser detta och börjar rikta sin energi mot att motverka jämställdhet istället för att motver

Det här inlägget postades i Åsiktsmaskinen, Feminism och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till De ondsinta feministerna

  1. Visselpaj skriver:

    Mycket bra skrivet.

  2. Hanna Fridén skriver:

    Jag blev så sur att jag var tvungen av att gå in på hans inlägg och kommentera, vilken knäppis!

    Intressant förresten, detta ständiga påstående om att tjejer alltid gillat rosa i historien och att det är biologisk bevisat blahblah, det är så långt ifrån sanningen som bara möjligt. Först på 1940-talet blev det vanligt att flickor bar rosa och pojkar blått, innan var det tvärtom: http://www.guardian.co.uk/theguardian/2009/dec/12/pinkstinks-the-power-of-pink

    Historiskt har färger som man associerat till ett visst kön varierat kraftigt, och påståenden om att ”det alltid varit så” är påhitt. Det finns ej heller några biologiska studier som bevisar att flickor skulle gilla rosa mer än blått på ett biologiskt plan, det går nämligen att bevisa, och de få resultat man får, måste man fylla i med de åsikter man redan har, alltså tolka in. Detta kallas för confirmation bias och studierna har sågats ner helt av andra forskare i området. Yey!

    • momiji skriver:

      Ja, jag läste det där om rosa, om det var guardian eller på någon blogg vet jag inte. Dessutom inget nytt för mig, vet sedan tidigare att rosa ansågs vara manligt på typ 1700-talet (kan dock minnas helt fel på vilket århundrade det var), för att det associerades till rött som var en manlig färg.

      Stör mig också så mycket på folk som kallar sig ”skeptiker”, och använder sitt ”vetenskapliga förhållningssätt” till att gräva fram pseudoforskning som ska cementera könsroller etc.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s