Om prostitution

Två av de bloggar jag läser har under de senaste dagarna skrivit intressanta inlägg om prostitution, så jag tänkte passa på att kasta in mina åsikter också.

Jag är mot sexköpslagen, och till stor del också kopplerilagen. Jag tycker att sexköp ska avkriminaliseras. Däremot tycker jag inte att syftet med en avkriminalisering nödvändigtvis är att ge alla män tillgång till sex när och hur de vill. Jag tycker även att den bild som ges av prostitution generellt är väldigt skev och snäv. Det finns kvinnor och män som säljer sex frivilligt, under olika omständigheter. Men dessa personers erfarenheter förnekas generellt, och de omyndigförklaras.

Faktum är att sexköpslagen och framförallt kopplerilagen i mångt och mycket är det som hindrar sexsäljare från att få hjälp. Den gör nämligen att det i princip är olagligt för en sexsäljare att försöka förbättra sin egen situation. Sexsäljare kan inte bilda fackförening. De kan inte hyra arbetslokaler. De kan inte ta emot kunder hemma. Det har till och med hänt att sexsäljare som gått ihop och försökt hjälpa varandra har dömts för koppleri, eftersom de då på något vi har kopplat varandra. Kvinnor som säljer sexuella tjänster och som har barn kan varken gå till polis eller social när de råkar ut för något, eftersom de löper extremt stor risk att då förlora vårdnaden.
Kopplerilagen är helt enkelt ett effektivt verktyg som ser till att sexsäljare fortsätter kräla på samhällsbotten.

Vad man dessutom ofta stöter på just i sexköpsdebatten är det eviga rabblandet om att sexköp är mäns våld mot kvinnor.Vad man då säger är att det här med att sälja sexuella tjänster är fel främst för att det är just kvinnor som gör det. Självklart finns det män som gör det också, men dessa nämns i princip inte i debatten och det ses inte som ett problem. Om man verkligen menade att det var prostitutionen i sig som var problemet skulle man inte dela upp kvinnor och män på det sättet. Då skulle man tala om hur alla som säljer sex är svaga individer som bör få hjälp av samhället. Men det gör man ju inte.

Det som får mig att helt tappa respekten för den ”sida” som vill bibehålla sexköpslagen är hur man på det här sättet fortsätter tala över sexsäljarnas huvud. Hur man fortsätter förneka att det finns kvinnor som trivs med att sälja sex. Hur man påstår att dessa kvinnor mår dåligt, men förnekar det. Hur de inte blir lyssnade på, ens i förslag och lagar som rör deras egen situation. Trots att många sexsäljare gång på gång påpekat hur svårt de haft det efter sexköpslagens införande så ignoreras det. De får aldrig bli något annat än offer och svaga kvinnor, och man förnekar kategoriskt att försäljning av sexuella tjänster kan ha några som helst positiva effekter för individen.
Lady Dahmer skriver t.ex.

Och det där fria valet som prostitution skulle innebära är inte så fritt som man kan tro. Människor är sina erfarenheter och varje hora har en ryggsäck full med skit. Den lyckliga horan är lycklig för att hon äntligen, efter ett liv av maktlöshet, funnit ett sätt att ta kontroll över sitt liv och sin kropp. På det enda sätt hon vet hur. På det enda sätt hon tror hon kan.

Men vad är problemet med det? Varför förneka en svag person en väg som trots allt verkar leda till en förbättring. Till ökad makt, och ökad kontroll över sitt eget liv. För att det är fel sorts makt? Fel sorts kontroll? Jag förnekar inte att det finns maktstrukturer kring sexköp. Men som sagt bidrar lagstiftningen i sig till att cementera de här strukturerna, genom att se till att sexsäljare inte kan vara något annat än bottenskrap. Om vi istället satsade på att bilda ordentliga fackföreningar, arbetsmiljöbestämmelser och andra förmåner man har inom vilket yrke som helst, så hindrar vi effektivt kvinnor från att sjunka ner i en offerposition. Och när de kvinnor som säljer sex inte behöver känna sig som paria och utstötta av samhället, blir det också lättare för dem att sluta sälja sex när de vill och deras inträde i samhället blir så mycket lättare.

För mig handlar motståndet mot sexköpslagen helt enkelt om att jag vill att de kvinnor som trots allt säljer sexuella tjänster ska kunna göra det under så bra omständigheter som möjligt, där de har kontroll över sin situation, sin inkomst och sitt liv. Där de inte stöts ut ur samhället och hamnar längre bort från att få hjälp med sina problem, utan istället kan närma sig samhället, bli en del av det. Som Fanny skriver så gör man ju knappt något alls för att avhjälpa de problem som en viss  del av prostitutionen är ett symptom på.

Dessutom: bara för att man avkriminaliserar sexköp betyder inte det att det blir en rättighet, eller att man kommer kunna ha sex med vem man vill när man vill a la ”en hora kan inte våldtas”. Det är lagligt att sälja mat, men det betyder inte att mat är en rättighet. En butik som inte vill att jag ska handla där kan neka mig tillträde. Om jag snattar eller stjäl kommer jag bli anmäld av polisen. Samma lagar och regler som gäller i övriga samhället skulle appliceras även på sexköp, det är inget konstigt med det.
De flesta skulle nog inte hävda att jag har makt över Ica, när det är de som sätter sina priser och kontrollerar tillgången på varor i butiken. I allmänhet skulle jag säga att de flesta tycker att företag har för mycket makt när det gäller just prissättning och kontroll av sina tjänster. Därför är det märkligt att resonemanget blir det omvända när vi talar om kvinnor som säljer sexuella tjänster. Där har plötsligt kunden all makt, försäljaren ingen. Dubbelmoral så det bara skriker om det.

Jag menar att även om prostitution är så pass svartvitt och hemskt och förjävligt som de flesta sexköpslagsivrare påstår (vilket jag verkligen inte håller med om) så förändrar det inte faktumet att sexköpslagen har stjälpt med än hjälpt, och att de flesta av dessa nedknarkade, utsatta och maktlösa kvinnor skulle ha en bra mycket bättre chans i samhället utan den.

Annonser
Det här inlägget postades i Åsiktsmaskinen. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Om prostitution

  1. Hannah skriver:

    Tack för bloggtipset för det första! *är nu prenumerant*

    Bra inlägg, även om jag inte håller med dig. För jag tycker att ditt fokus ligger för ensidigt på den prostituerade. Om vi fortsätter att se på prostitution som dels en industri där faktiskt väldigt många människor utsätts för en massa tvång och våld oavsett om det finns de som inte blir det, och dels som den prostituerades rätt att hantera sin sexualitet på sitt eget sätt, så kommer vi aldrig komma fram till någon vettigt (tror jag). För det är inte de prostituerade som utsätter dem själva för våld och tvång, det är den abnorma efterfrågan på att köpa sex som gör att de situationerna uppstår.
    Fokus borde ligga på sexköparna. För det är de som är ansvariga både för efterfrågan och för de negativa situationerna som de prostituerade råkar ut för. Därför tycker jag att det är ett bra första steg att ha en sexköpslag som förbjuder att köpa sex men inte att sälja, trots att den är makalöst tandlös, eftersom den inte fångar upp sexköparna och försöker hjälpa dem utan enbart försöker skrämma bort dem. Som om ett lagligt förbud någonsin hindrat någon från att ge efter för ett desperat behov (obs, jag menar inte ett sexuellt behov här).

    (Som parentes kan jag inflika att efter en snabb googling kan jag se att de som rekommenderar hor-sökande kring vart de kan hitta snygga tjejer, gärna skickar dem vidare till utlandet, där sex inte är olagligt att köpa. Inte för straffets skull, utan för att svenska horor uppenbarligen är för skabbiga. De snygga tjejerna har visst valt att jobba med nåt annat i Sverige. Är min tolkning.) 🙂

    • momiji skriver:

      Jag kan hålla med om att jag fokuserar på sexsäljarna, men det är för att min retorik i princip kommer från dem. Jag var för sexköpslagen, fram tills att jag kom i kontakt med ett par bloggar som skrevs av sexsäljare. I samma veva läste jag även Petra Östergrens ”Porr, horor & feminister”, och efter det kunde jag inte vara för sexköpslagen längre, just för att jag inte vill att kvinnor ska ha det dåligt. Det är lätt att säga att den bara slår mot köparna, och att det är lika lagligt nu som innan att sälj sex. Men det stämmer inte. Speciellt de sexsäljare som går på gatan har fått det svårare. De kan inte välja kunder på samma sätt, eftersom polisen är ett stressmoment. Många av de ”bra” kunderna försvinner, eftersom de inte vill bryta mot lagen. Dessutom är sexsäljare extremt stigmatiserade.
      Jag tror inte riktigt på det här att efterfrågan är det enda som driver prostitutionen. Det är en så grov förenkling. Även om det är sant att vi rent teoretiskt skulle få bort prostitutionen om ingen ville köpa, så är jag för pragmatisk för att tro att det någonsin kommer att lyckas. Eftersom jag anser att prostitution är något vi får leva med vare sig vi vill eller inte, vill jag hellre arbeta för att se som säljer sex ska kunna göra det under bra förhållanden. Och då är fackförening, arbetslokaler etc. nödvändigheter, samt att vi faktiskt släpper in sexsäljarna i samhället istället för att stänga dem ute. Genom att dessa kvinnor får makt får de ju också makt att säga nej till de äckligaste torskarna och välja vilka de vill ta emot, tänker jag.
      En sexköpslag hindrar egentligen inte fackföreningar, utan här är det just kopplerilagen som är ett större problem, eftersom den säger att det i princip är olagligt att hjälpa en sexsäljare, om du inte hjälper henne att sluta sälja sex. Så egentligen är det kopplerilagen som bör slopas/modifieras så att sexsäljare kan gå ihop och hjälpa varandra riskfritt.

      Jag ser liksom inte det här ATT vi har prostitution som problemet, under under vilka omständigheter vi har det. Och då blir det ju naturligt att fokusera på dem som säljer.

      • Hannah skriver:

        Jamen då kan jag se vart våra åsikter skiljer sig åt. Jag tror nämligen att just de ”bra” sexköparna är de som kommer försvinna först, i takt med att det sexuella klimatet och hora/madonna-komplexet försvinner allt mer. När kvinnor överlag börjar tycka att det är helt okey för dem att vara sexbejakande även när de inte är i monogama förhållanden kommer det jämna ut sig, och folk kommer hitta varandra sexuellt ändå.
        De våldsamma eller maktsjuka sexköparna kommer finnas kvar, och om en prostituerad i det läget vill välja bort de kunderna har hon plötsligt inga kunder kvar, och vad ska hon då försörja sig på? Som vilket företag som helst är man tvungen att ta de kunder som finns, om man ska överleva.
        Jag tror att prostitution är en effekt av ett samhälle som just väljer att dela upp kvinnor i horor och madonnor, och ju längre vi kommer från det tankesättet ju mindre behov av att köpa sex kommer det finnas. Därför, fokus på sexköparna och deras inställning till sex och närhet. För jag tror inte att folk överlag tycker att det är speciellt ball att gå och köpa sex. Jag tror att de flesta vill ha det frivilligt.

      • Hannah skriver:

        Sen tycker jag att det är en väldigt bra reflektion du gör angående kopplerilagen – för det hade ju varit himla fint om de prostituerade hade kunnat ha fackföreningar ändå. Bra förslag där.

  2. Den problematik du tar upp är väldigt relevant. Däremot måste man akta så att det inte blir som i Tyskland, där sexförsäljningen verkligen är en stor industri. Jag skulle vilja avkriminalisera köp och sälj men vara hård mot de som tjänar pengar på det hela som mellanhand eller som t.ex. hyr ut rum i det enda syftet att folk ska sälja sex där/hyr ut plats i skyltfönster för att folk ska sälja sig där osv.

    • momiji skriver:

      Jo, där håller jag med. Men där ser jag också fördelen med avkriminalisering, att det blir möjligt att reglera marknaden på ett helt annat sätt. Idag är det ju helt oreglerat, och då blir det naturligt att det uppstår vidriga förhållanden. Precis som det gör på den vanliga arbetsmarknaden, bland papperslösa och andra som står utanför det vanliga systemet.

  3. Gardeeva skriver:

    Amen även på det här! Jag gillar din blogg, äntligen ngn som tar upp en annan sida och med ett reflekterande tankesätt. Istället för den aldrig sinande ström av politisk korrekthet och demoniserande av kvinnor som ”väljer” en annan väg. Man antar ofta att sexköparen är en kuf som vill utöva makt och att sexsäljaren är ett viljelöst offer. Visst är det så att det finns måga trasiga människor som söker sig till prostitution men handlar det om att själva tjänsten är så smutsig och trasig och självstympande eller handlar det mer om att det är en bransh som förpassats till de mörkare delarna av samhällskiktet? Är man trasig och utanför samhället måste man ju söka sig tlll aktiviteter som ligger just utanför samhället, för att kunna ta sig fram. Eller handlar det egentligen om att kvinnor som säljer sex faktiskt har en speciell makt som andra kvinnor inte nånsin kan få? Att kunna tjäna pengar på detta sätt på sin egen kropp kanske känns som ett hot mot den så kallade Madonnan? Blir det ok kanske varje kvinna kan vara en potentiell hora? Varför är stigmat hora så mycket värre än till exempel gigolo, som nästan är coolt? För att det är kvinnor som gör det. Och må det bero på könsmaktsordningen, men helt ärligt, är vi inte här för att bryta den? Gör vi det genom att betrakta de kvinnor som väljer en annorlunda väg, en väg som vi vanliga dödliga aldrig skulle välja, till offer? Är det kanske en rädsla för den fria kvinnliga sexualiteten, som blir så ”fri” att den även kan säljas och köpas? Och är ngt som kan säljas och köpas fritt? Det är en svår fråga, men jag är också starkt emot sexköpslagen. En klappa på huvet-lag som säger åt kvinnorna att de inte är kapabla till att bestämma över vad de ska göra med sin egen kropp.

    Jag tror däremot, tvärtemot Hanna, att viljan att köpa sex aldrig kommer att försvinna. Den ”normala” sexköparen kommer aldrig att försvinna hur sexuellt utlevande de vanliga kvinnorna än blir. För varför skulle det bli så? Och varför måste sex till varje pris vara gratis? Varför är det bättre med mer sexuellt utlevande kvinnor som gratis ska tillfredställa mäns behov genom att ligga runt mer? Varför är det inte ok att tjäna pengar på sex?

    Precis som med mat är sex ett behov som aldrig kommer att dö. Varken för män eller kvinnor. Det betyder inte att det är en rättighet, absolut inte. Men det betyder att behovet av att kunna köpa en tjänst som tillfredställer det behovet alltid kommer att finnas. Dels för att det är ”enklare” än att ragga upp ngn frisläppt person på krogen, dels för att det går att tjäna pengar på det.

    Jag tycker inte att sexsäljande ska bli ett yrke som rekommenderas av arbetsförmedlingen, men jag anser absolut att man ska sluta demonisera och stigmatisera människor som väljer att göra detta. Jag tror absolut på att öppenhet och tolerans hjälper mycket mer än förbud och mörkläggande.

    Kram på dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s